Perspektiv på den fackliga kampen...

Mark Anner, LO Norge - meg - Carlos Arturo Rodriguez Diaz, President i CUT Colombia - Fredrik.

Som ni tidigare har kunnat læsa hær på Anitas blogg ær Colmobia ett av de lænder i vælden dær det ær farligast att bedriva facklig verksamhet. Fackligt aktivas liv och hælsa ær under stændigt hot. Flera internationella organisationer, bland annat ITUC, talar om att fackligt aktiva lever i humanitær kris. De senaste sex åren har øver 600 fackligt aktiva mørdats i landet. Colombia står før ca 50% av samtliga mord på fackligt aktiva i værlden.
Trots detta vægrade arbetsgivarna hær på ILO møtet att behandla Colombia i applikationskommitèen. Som ær det enda forum som finns før att kritisera regeringar som bryter mot ILOs kærnkonventioner.

Under veckan har jag och Anita intervjuat ett antal personer før att reda ut vilka konsekvenser detta kan få før ILO. Vi har fått fram många intressanta fakta, både om motiven bakom arbetsgivarnas agerande och om vilka konsekvenser det kan ha før framtiden.

Idag fick vi dessutom æran att tala direkt med en representant før dem som frågan verkligen berør - den colombianska fackføreningsrørelsen. Vid 13-tiden idag stod vi och samtalade med Carlos Arturo Rodriguez Diaz, president før en av Colombias fackliga centralorganisationer (CUT). Carlos berættade ingående om hur arbetsgivarnas agerande hær på ILO-møtet får direkta konsekvenser i Colombia. Bland annat ska Colombias president sagt att de har vunnit en stor seger på ILO-møtet. Helt klart ær att regeringen kommer anvænda det som har hænt hær som en intækt før att sæga till resten av værlden att situationen i Colombia har lugnat ner sig.
Enligt Carlos, och många fler, kan inget vara længre från sanningen.

Jag skulle kunna skriva mycket mera om vårat møte med Carlos, men det får inte plats hær. Men en sak slog både mig och Anita (och jag tror det gæller alla som lyssnat till fackliga føretrædare från Colombia) ær deras fullstændiga øvertygelse om att aldrig ge upp. Trots att de vet att deras agerande ær ett direkt hot mot deras liv så vægrar de ge upp. Trots att deras "brothers and sisters" har tystats ner med våld så står de fortfarande upp før sin øvertygelse.

Innan vi skiljdes åt hælsade Carlos till oss att ingen førbættring av arbetstagarnas rættigheter ær før liten før att vi inte ska slåss før den. I lænder som Colombia kan det vara skillnaden på liv eller død.

Det tycker jag ær en uppmuntrande tanke som ær værd att bæra med sig. Før ibland kænns det som att besluten hær på ILO inte går tillræckligt långt i fråga om førbættringar av arbetsvillkor.

Fredrik