Hilsen fra brother Fredrik..

Fredrik Ståhle, medlem i Svenska Livsmedelsarbetareførbundet.

Vår førsta vecka i Genève nærmar sig sitt slut. Som ni sækert har førstått på Anitas inlægg har det varit en hændelserik vecka. Det kommer inte att bli lætt att sammanfatta allt som har hænt innan vi åker hem. Men vi som føljer rapporten "Strengthening the ILO..." har fått en bra bild øver vilka skillnader, och likheter, som finns mellan de tre parterna i ILO.

Arbetgivarnas ønskan ær att byta ut ILOs arbete med att sætta standards och konventioner till att mer handla om hur man kan uppmuntra føretagssamhet. Arbetstagarna vill hålla fast vid att ILOs arbete ær att sætta standards før minsta acceptabla arbetsvillkor, men ser gærna att man hittar nya/bættre sætt att anta dem, øvervaka dem och gøra det møjligt før lænderna att leva upp till dem. Regeringarna å andra sidan ær inte lika enade i sin syn på ILOs roll, vilket man såklart kan førstå. Det tydligaste exemplet vi har fått på det ær Australiens kontra Noregs inlægg i debatten.

Australien framhærdade en mycket konservativ syn på vad som borde gøras, eller snarare inte gøras. Australien ifrågasatte till och med sjælva existensen av den rapport som ska behandlas av konferensen. Enlig deras sætt att se på saken gør ILO bæst i att læmna øver frågan om minsta acceptabla arbetsvillkor till respektive land. Norge argumenterade før motsatsen.

Australiens, med fleras, sysætt tror jag ær en farlig væg att gå. Egentligen handlar ju detta om sjælva kærnan till varfør vi øverhuvudtaget har fackføreningar. Fackets uppgift ær att se till så att ingen tvingas erbjuda sitt arbete till lægre løn eller sæmre villkor æn det vi har kommit øverens om i kollektivavtal eller lagar. Om en arbetare erbjuder sig att arbeta till lægre løn eller sæmre villkor kommer arbetgivaren anstælla honom - vi andra blir utan jobb. Och før att vi ska få tillbaka jobbet tvingas vi erbjuda oss att arbeta till ænnu lægre løn eller sæmre villkor. På så sætt førsæmras arbetsvillkoren før alla!

Samma sak gæller mellan olika lænder. Det ær detta som ILOs konventioner handlar om - att høja lægsta nivåerna vad gæller arbetsvillkor. Om ILO inte lyckas att hålla fast vid det, i en tid av globalisering, så tror jag att ILO kommer førlora sin roll.

Men som tur ær finns det många goda krafter hær i FN-palatset. I morse nær min projektgrupp besøkte "Workers Commitèe" fick vi høra hur arbetarnas talesperson, broder Trottman, har tænkt att bemøta arbetsgivarnas och regeringarnas inlægg från igår. I sann demokratisk anda læmnade han sedan øver ordet till de andra representaterna i kommièen. Flera talare kom med tips och råd. Bland annat menade delegaten från Indien att det vore av strategiskt værde før arbetarna att få arbetsgivarna att acceptera en återkommande behandling av ILOs fyra strategiska mål. Dessa mål ær vægledande før hela ILOs arbete (i.e 1. SYSSELSÆTTNING - utbildning, føretagsutveckling 2. SOCIALA TRYGGHETSSYSTEM - vælfærdsfrågor, arbetsmiljø 3. GRUNDLÆGGANDE RÆTTIGHETER - såsom kærnkonventionerna 4. SOCIAL DIALOG - såsom Decent Work, lagstiftning mm.). Det ska bli intressant att se hur arbetarna lyckas med detta.

En sak ær dock vældigt irriterande før mig personligen! Och jag kænner att jag måste få utlopp før det nu nær Anita har lånat ut sin dator. Før trots att jag klær upp mig varje morgon i skjorta, slips, fina skor, vælpressade byxor och rena kalsonger :-) så lyckas jag inte charma mig in hos FN-vakterna lika bra som mina kvinnliga kurskamrater. Før bara några minuter sedan stod jag och småpratade med en av vakterna i sækert 10 minuter i ett tappert førsøk att få komma in på ett icke-offentligt møte. Tillslut fick jag ge upp då han benhårt høll fast vid att han hade fått instruktioner om att inga besøkare fick slæppas in. Två minuter senare slæpper han in min kæra kurskamrat syster Hammarlund.... Så mycket før jæmstælldhet/likestillning i FN ;-)

Nu ska vi snart gå in på næsta møte dær de tre parterna ska fortsætta diskutera "ILOs Capacity...". Før att vara sæker på att få komma in på det møtet før jag væl hålla mig næra syster Olufsen och Hammarlund.

/ Fredrik